Jag försöker så sällan som möjligt att säga nej till mina vänner, jag försöker stötta dom och aldrig svika dom.
Jag vet inte, ibland önskar jag bara att det var dom som kom och knacka på min dörr för omväxlingens skull..

Kanske jag bara överskattar banden mellan mig och mina vänner, vad vet jag? Men jag antar att jag ska vara glad för mina allra bästa vänner åtminstonde, sen får jag försöka se resten på samma sätt som de tydligen ser på mig.