frustrerande

Jag vet inte riktigt vad som händer med mig. Jag sitter och tänker på dig nästan hela dagen och samtidigt försöker övertyga mig själv att det bara är inbillningar och att jag lurar mig själv.. Jag vet inte om jag har känslor för dig eller inte, jag vet inte riktigt hur det känns. Jag sitter och önskar att du kunde höra av dig och de få gångerna du gör det, bara för att säga något litet, känner jag hur pulsen ökar. Det är så frustrerande att inte kunna sätta fingret på mina känslor, jag har alltid kontroll över dom. Och jag har haft min chans och sket i det, skeppet har redan seglat? Vet inte om det är därför det lockar så mycket. Jag hatar att inte ha någonting att göra för då sitter jag bara och ältar och försöker få fram ett svar. Och jag är fan fett dålig på det har jag märkt... Jag brukar alltid tänka skitsamma och att det löser sig av sig självt, men nu vet jag inte om jag måste försöka göra något och det kan jag inte, vet helt enkelt inte hur man gör! Jag säger inte ofta att jag har mer än vänskapliga känslor till någon, och det känns onödigt ändå att göra det nu eftersom jag inte ens vet om det jag känner just nu stämmer. Jag hatar att jag håller på och hoppar fram och tillbaka hela tiden. Antagligen osäkerhet.. Jag tror inte du har någon aning om att det är just dig jag menar, lika bra..

Rörig text, men ville verkligen skriva av mig lite..

nån random grabb, inte honom jag menar :p

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0